Disney on ice med mera

Vi var på Disney on ice i Scandinavium för två veckor sedan, vi hade rätt sjyssta platser! Våra barn fick frågan om de ville delta i showen, några barn fick sitta i en vagn och dras runt på isen en stund, men Natalie svarade snabbt nej. Jag sa till henne att det vore väl skoj, ska du inte prova? Mannen som frågat sa ännu snabbare och mycket bestämt "nej, man ska alltid lyssna på barnen, vill de inte så blir det inte bra". Det förstår ju jag också, han har säkert råkat på föräldrar som försöker tvinga sina barn bara för att föräldrarna själva tycker det är så häftigt. För min del handlar det bara om att Natalie kan vara lite osäker på nya platser och i nya situationer och därför vågar hon kanske inte säga ja fast hon innerst inne vill. Jag är ju av den åsikten att hon ska prova på så många saker det bara går, sjukdomen ska inte stå i vägen hela tiden. Det går ju inte att förklara detta lite kort för en främmande människa mitt i denna situation så jag hoppade över det, han får tro vad han vill. Min tanke var att det kan gå att få Natalie att våga och då skulle hon ha hon älskat det, jag vet ju det. Men självklart tjatade jag inte. De var nöjda båda två med att få titta på och vi slapp oroa oss för att hon skulle skada sig när hon klättrade i och ur den där vagnen tillsammans med ett gäng andra för oss okända barn. 

Varje dag får hon bära sin väska till och från bilen och förskolan och när vi kommer hem på eftermiddagen så packar hon upp den själv och lägger in smutskläder i tvättstugan. Det tog ett tag att sätta den rutinen men jag vill gärna att hon ska göra så mycket hon kan på egen hand så jag inte fungerar som jourhavande assistent. Jag tror det är en risk att man "råkar göra allt" åt sitt barn när barnet har en svår sjukdom, även de små enkla sakerna som barnet faktiskt klarar själv. 

Natalie har t.ex. svårt för att klä sig helt själv, av flera anledningar. Dels har hon tjocka förband och tubgaskläder på sig, alltså är det väldigt trögt att dra på vanliga kläder utanpå. Dessutom har hon ständigt blåsor, sår och hudsprickor på händerna samt stela fingrar som ska dra på dessa kläder. Bäst är det när hon precis fått något nytt som är lite för stort, helst ska de inte vara för stretchiga heller utan kanske en luftig och mjuk klänning. Då går det lätt! Men byxor... har du tittat på flickkläder hur de är sydda? Natalie går ju bara i mjuka byxor och då blir det 99% tajts. De är smala i benen och speciellt i bensluten. När vi handlar kläder får vi prov-dra i sömmarna vid bensluten för att se att de är flexibla så de går över hennes bandagerade fötter. Samma gäller tröjor, ärmslut och halslinning kollas noga. Hon kan ha många kläder även om de har sömmar som inte är optimala, eftersom hon alltid har tubgaskläderna under, men vi kan ju inte tvinga över något som är gränsfall trångt för då riskerar vi att skada henne. Vi köper sällan blusar och klänningar i stumt tyg, nästan allt i hennes garderob är stretchigt och mjukt.

Poserade i sin nya rosa danströja efter dansen i tisdags.

Jag lovar, hon har nya frisyrförslag varje dag! Här drog hon en jättelång förklaring om två flätor som började högt upp och skulle gå långt ner ända tills håret tog slut. Efter mycket om och men blev det två inbakade flätor. Tror inte det var exakt vad hon menade men hon nöjde sig med dem i alla fall. :))

Denna goda kladdkaka bakade jag i lördags, vi skulle äta den ganska snart efter bakning så jag höjde någon minut för att den inte skulle vara för kladdig. Dessutom körde jag på varmluft så den blev inte rinnig alls. Kan tänka mig att den blir ännu smarrigare om man bakar den lite rinnigare dagen innan och låter den stå över natten. Receptet hittade jag på bloggen 56 kilo! Det känns väldigt bra att vi äter mat som innehåller så lite socker som möjligt eftersom det är extra dåligt för Natalie som inte kan ta hand om sina tänder på samma sätt som andra kan. Vi tror också att det är extra viktigt för henne att få i sig näringsrik och så ren mat som möjligt så vi maxar vad hon får i sig. 

Efter några år som LCHF'are läser vi oftast noga på innehållsförteckningar och det är rätt skrämmande vad dagens mat innehåller mycket skräp. Vi lagar nästan allt från grunden, det är sällsynt att vi köper halvfabrikat. Det enda vi oftast inte orkar lägga tid på är såser. Det tar tid och kan lätt misslyckas när man ska göra egna såser och vill skynda sig (och det vill man ju många gånger). Darko delar ofta med sig av sina recept på sin mat- och träningsblogg, nu mer än någonsin eftersom han inte får träna så mycket spännande när han återhämtar sig efter en höftledsoperation. Titta gärna in om du vill ha inspiration! Vi har nyligen hittat ett sätt att få i Natalie vitkål, vi river den och då kan hon äta. Den blir mycket saftigare på det viset och hon behöver inte tugga så enormt mycket som när vi strimlat den. Vitkål är toppen, den är fullmatad med bl.a. C-vitamin. Något annat vi äter ofta är spenat, det finns mycket järn i spenat! Fisk med vitlöksstuvad spenat är en favorit men nyligen kom Darko på att man kan blanda ner spenat i köttfärssås och andra köttfärsrätter så nu äter vi det ännu oftare. Jättebra!