tisdag 16 augusti 2016

Dessa dumma fallskador (sårbild)

I måndags började Natalie på fritids igen efter sitt sommarlov. Vi kände att det blev en tung start då vi direkt fick veta att det är personalproblem redan nästa vecka. Luften liksom går ur en när det direkt dag ett visar sig att vi inte har någon ordinarie resurs som tar Natalie på måndag och fredag nästa vecka. Extra besvärligt är att det är skolstart på måndagen då alla barn och många föräldrar samlas på skolgården. Det blir trängsel och många vimsiga glada barn som far omkring, olycksrisken ökar lavinartat och då, just den dagen, finns ingen som är van på plats. Vi pratade ikväll om hur vi ska göra, vem ska ta henne? Ska vi hålla henne hemma? Det är ju inte sjysst mot henne heller att missa en rolig dag som skolstarten. Kruxet är att vi kan inte vara borta från jobbet hela tiden, men det är ju så det blir om vi regelbundet ska rycka ut och plocka hem henne för att det inte finns personal. Snacka om att den där klumpen i magen kom snabbt i år. :(

Idag, dag två efter sommarlovet, fanns det van personal halva dagen. Natalie var inte nöjd med eftermiddagen, hon hade vägrat smörja läpparna innan maten och hon hade vägrat byta vantar. Jag frågade om hon inte litade på personen som hade henne, den personen har ju haft henne förut några gånger?
- Mamma, hen visste ju inte ens var mina vantar ligger, hen vet ju inte hur man byter vantar!!
Hon sluter sig liksom lite när det blir så här med personalen, hon blir osäker när hon märker att personalen är ovan. Det är så synd, så sorgligt, det begränsar henne verkligen.

Igår var ju som sagt dag ett och hon lyckades inleda med en jättekonstig olycka. Som jag förstod det lekte hon på golvet på någon madrass eller liknande och där hade hon tallrikar som hon skulle putta/skjuta framåt. När hon puttar dem framåt så halkar hon till på något skumt sätt och ramlar framåt rakt över dem. Det skalades av en hel del hud av det lilla relativt korta fallet...


Sårbild nedan.






De hade försökt dra tillbaka huden på plats igen men det gick i princip inte alls. De öppna såren som helt saknar hud har vätskat sig en hel del första dygnet och då hade hon en tjock Mepilex. När jag tog bort den idag hade det kladdat rejält runt såren så nu ville jag ha på upprensande förband. Jag vill också att det ska sitta still utan att glida omkring men det är svårt när man inte kan linda stabilt med gasbinda. Om det sitter still så smärtar det mindre för henne och förbandet kan dessutom skydda optimalt. 

Jag har kombinerat Mepitel Film med PolyMem, en variant jag ofta kör på de udda såren som är svåromlagda. Vi får hålla tummarna för att det ska sitta still nu till imorgon eftermiddag när hon ska bada. Det är alltid svårt att få det att sitta still på rörliga ställen. Här påverkar varje armrörelse och huvudvridning så det ställer stora krav på hur man lägger om, vilka förband man väljer, klippteknik mm. Besvikelsen rann över henne när jag nämnde badet, hon HATAR att bada med nyuppslagna sår. Många gånger hoppar vi över badet när hon nyss skadat sig så här eftersom det blir för traumatiskt och det hänger sedan med under flera bad framöver. Hon jagar upp sig något så enormt och det går inte att resonera med henne. Vi får se hur det verkar imorgon. Kanske hoppar vi över det och gör något kul i stället. 

Närbild... När jag skulle sätta dit den fick jag be henne att sitta helt stilla oavsett hur det känns. Den ytan som saknar hud är enormt känslig och det gör jätteont att lägga på förbandet. För att filmen ska fästa utan att det bildas för många luftbubblor måste jag trycka runt om hela, bit för bit. Börjar hon flytta sig eller vifta i det läget så korvar filmen ihop sig och måste slängas, det går inte att pilla isär den igen. Tårarna rann ymnigt och när jag äntligen fått fast allt så pös det över i ett hjärtskärande "mamma" och en lång snyftande kram. Lilla stumpan vilka krav jag ställer på henne... men det är svårt att göra något annat, hon måste vara fokuserad hon också för att omläggningarna ska fungera. Jag fullkomligt hamrar in ett budskap i henne och jag tycker hon förtjänar att höra det ofta:

Du är världens tuffaste, starkaste, modigaste!


Sårstatusen i övrigt är ok men båda knäna blev sämre direkt efter dag ett på skolan, jag misstänker att hon lekt för mycket på knä. Tårna har fått sig en omgång eller två också, de stack blåsa på skolan igår och jag fick lägga om det igen på kvällen eftersom tån gjorde väldigt ont. Nu när jag skriver inser jag att hon klagade på en lilltå när jag hämtade på skolan idag men både hon och jag glömde bort att kolla när vi kom hem. Förhoppningsvis var det inget men jag måste komma ihåg att kolla i morgon bitti.

lördag 13 augusti 2016

Bilder från skön semester, del 1

I måndags var det tillbaka till verkligheten för min del, första jobbdagen efter en lång och skön semester! Det kändes inte alls jobbigt, jag och hela familjen har haft det jätteskönt i sommar och vi har hunnit med massor. Darko och barnen var hemma även denna veckan så det blev en mjukstart för mig, bara jag själv som skulle upp och iväg. Som vanligt får man inte riktigt upp hastigheten första 1-2 dagarna, mailboxen var massiv och ögonen sved av allt som skulle läsas och uppdateras. Det blev många kaffe!! :)

Jag tittar tillbaka på vår semester och tänkte dela med mig av lite bilder från våra utflykter och upptåg, lite härligt att själv få uppleva dem igen! Jag kommer fortsätta blogga sporadiskt precis som jag gjort de senaste åren men jag är lite mer aktiv på Instagram så har du Insta får du gärna kika in där för mer aktuella och dagsfärska bilder, vissa av dem återkommer nedan. 

Bloggen betyder mycket för mig men jag har inte orken att skriva flera gånger i veckan längre, det blir när det blir - håll tillgodo... 

Sportiga Hugo har genomfört sitt första Triathlon och det gjorde han med bravur, en sjätteplats i sin åldersgrupp! Simningen gick bra men han hade fått någon smäll i vattnet (vilket är vanligt i trängseln när man simmar). Cyklingen gick fantastiskt bra, han passerade många barn där. När löpmomentet kom var kroppen lite tröttare än han väntat sig så han lyckades inte springa om någon, han höll dock sin plats och blev själv inte omsprungen. Sträckorna var 100m simning, 5km cykel och 1km löpning. Var och en för sig är de sträckorna väldigt korta för honom så han förväntade sig att det skulle gå jättelätt att springa 1km, men benen är lite tunga i övergången när man precis maxat på cykel. Kul erfarenhet! Vi tittade på split-tider och tider i depå och om han hade haft lite mer erfarenhet och en utrustning som lett till snabbare växlingar så hade han klättrat upp rejält och närmat sig pallplats - bra jobbat #grymmehugo!


Goda vänner bjöd över oss en söndag när Taubespelen gick av stapeln på Orust. Vi blev bjudna på god mat och sedan var det promenadavstånd över gärdet till scenområdet och vi fick se flera väldigt duktiga och kända artister så som Sven-Bertil Taube, Miriam Bryant, Simon Zion, Pernilla Andersson, Ebbot Lundberg, Mimi Werner. Brolle skulle ha varit där men tappade rösten, synd! Största behållningen för hela familjen var dock Miriam Bryant, vi gillar henne allihopa och det var väldigt kul att se henne live och på så nära håll, vi satt längst fram. Allt leddes av Tobias Person, du vet den vitsiga killen i reklamen för Ö&B...? Skön som sjutton, ha ha!

Mimi Werner, en av ersättarna till Brolle. Natalie blev såå lycklig när vi såg att hon skulle vara med, det är en av hennes stora favoriter. 

Sven-Bertils och Miriams fina relation lyste igenom som man sett tidigare på TV. Hon ser ut som en extradotter för honom, han verkar njuta av att få sjunga med henne och hon ser lika nöjd och glad ut. Häftigt att se!

Paddan en vacker dag. Vi skulle åka hop-on-hop-off-buss men tyckte att rutten var för himla tråkigt lagd så vi struntade i det. Ungarna älskar paddan så vi åkte den trots att det nog är fjärde gången eller något sådant..!

Under turen med paddan får man bland annat ser Maritiman från vattensidan, världens största flytande fartygsmuseum!

Solen gassade när vi promenerade upp för Avenyn så vi tog oss upp för trapporna ovan Poseidon till baren "Bar himmel" som endast har öppet vid bra väder. Ungarna tyckte det var jättemysigt att sippa på något kallt och blicka ut över Avenyn, föräldrarna också förstås. Natalie har pratat många gånger om detta efteråt "ska vi åka in till stan och dricka drinkar?", he he!

En klassiker, busa i vattenspridare en het dag! Natalie har alla förband på sig, sitt underställ (Tubifast Garments) och strumpor. Hon tyckte det var jättekul och allt gick bra, inga dumma skador.

Här är vattenspridaren riktad så den duschar dem på studsmattan och de hittade på diverse lekar där man skulle hinna göra ett visst antal kast med boll eller hopp innan vattnet kom och duschade dem igen. Många skratt... :)

Ser skönt ut!

Hugo har försökt hålla igång löpningen under sommaruppehållet från hans sporter (Friidrott och Innebandy). Här ska de precis springa trail från Härkeshult till Kåsjön och hem. Det blev 8-9km någonting till Kåsjön där de slängde sig i med kläder och allt innan de joggade hem de sista 3 kilometrarna. Hugo har även testat att springa en mil med mig (åttan i Skatås + ett varv runt Härlanda Tjärn där jag dock nöjde mig med att ha klarat av åttan). Nästa gång sprang han den riktigt tuffa milbanan i Skatås med Darko på den fantastiska tiden 55 minuter! Han älskar att springa och har en förmåga att pressa sig, jag tror han kommer bli riktigt farlig på de längre löptävlingarna framöver. Det är dock många år kvar innan han får springa längre lopp verkar det som, det är ofta 14 eller till och med 16-årsgräns på de större kända loppen som Midnattsloppet t.ex.

Jag passar på att träna extra mycket på semestern, det är så härligt när tiden inte är ett hinder, man kan träna precis när man vill! Det har blivit lite simning, något gympass, cykelutflykter, en hel massa löpning och slutligen testade jag faktiskt för första gången Bikram Yoga! Det var såå häftigt, jag älskade det direkt. Riktigt tufft, jag hade inte pallat att fullfölja alla övningar och hela passet om jag inte hade varit grundtränad. Det går åt mycket styrka och sen gör värmen att man blir mattare och mattare under de 90 minutrarna. På slutet orkade jag inte testa alla poser fullt ut. Jag köpte 10-kort direkt, älskade det som sagt. Förhoppningsvis ska jag dit igen på söndag. :)

Vi packade matsäck en morgon och åt frukost på bryggan vid Kåsjön, det kan jag varmt rekommendera. När Hugo ätit upp drog han på sig badbrallorna och tog ett dopp, jättemysigt!

måndag 1 augusti 2016

Stockholm

Efter en stadig hotellfrukost gav vi oss iväg utan att veta exakt vart vi skulle, vi hittade en båt som heter Emelie som gick från området vi bodde i och in mot stan. Vi klev av vid Grönan för att promenera mot Skansen. Jag har under alla år aldrig varit inne på Skansen och då har jag ändå bott 1,5 år i Stockholm. Hugo är väl gränsfall stor för att tokgilla stället men vi promenerade runt och tittade på gamla byggnader och en massa djur under ett par timmar. Natalie var överraskande intresserad av att komma in i de gamla byggnaderna och titta hur man bodde samt lyssna på någon som berättade om sitt hantverk, byggnaden och kläderna. Roligt! 

En väldigt söt minigris, var tvungen att fota... :)

Fick testa att väva i stor vävstol, det var roligt och hon ville knappt gå därifrån.

Buss-groupie! Vi åkte hop-on-hop-off och efter rundan satte vi oss på trappan utanför Dramaten och käkade glass i solen innan vi tog båten tillbaka. 

Båt-groupie på väg tillbaka mot hotellet.

På kvällen hade vi bokat bord på en O'Learys för att kunna se på EM-finalen och äta lite smarriga burgare. Ingen i familjen ville se Portugal vinna och även om Frankrike inte var några förfavoriter för någon av oss så tok-hejade vi på dem i finalen. När det närmade sig förlängning så bestämde vi oss för att köra hem och se den på hotellrummet för att det inte skulle bli för sent för ungarna. Vi förberedde dem också mentalt på att det är stor risk att Portugal vinner. Hugo blev skitsur när de faktiskt gjorde det men Natalie var glad, hon hejade på Portugal. Jag frågade om det var för att de hade rött match-ställ men då blev hon skitarg på mig och sa att Ronaldo faktiskt är en jättebra fotbollsspelare och att hon hejade på dem för det. He he, känsligt ämne uppenbarligen! :)

Dagen efter checkade vi ut och körde in mot centrum eftersom Darko ville besöka Runners Store. Efter att han inhandlat ett par nya löparskor och jag och Natalie lite nya kläder i byggnaden mitt emot (shoppingcenter vid Regeringsgatan) tog vi en kaffe på Starbucks innan vi körde hemåt via Örebro. Vi stannade i Örebro och blev bjudna på middag hemma hos syrran, hennes vuxna barn kom också förbi efter jobbet och åt med oss. Mysigt att ses även om det blev lite kort! Ungarna fick också chansen att gosa lite med katten Nisse som de älskar, syrrans Ragdoll som är urgullig. 

söndag 31 juli 2016

Vansbro

För att fortsätta på föregående inlägg så åkte vi nästföljande morgon söderut mot Vansbro för att heja på Darko och hans bror när de simmade Vansbrosimmet. En städning av stugan efter frukosten och sedan dryga 1,5h i bil så var vi där. Vi kunde inte låta bli att reagera över att denna lilla ort måste ju tycka att det är tidernas spektakel när simningen ska genomföras under den helgen. Från sömnigt och lugnt till fullt kaos! Flaggvakter överallt som dirigerar trafik in på stora industriområden mm, folk som promenerar i långa långa rader mellan mål och start eftersom man hämtar ut sina grejer i målområdet innan start. 

Här står han färdigklädd med adrenalinet pumpande i kroppen - tävlingsdax! Han var taggad och såg fram emot detta, dels att få genomföra denna 3km långa simning för första gången, dels att kicka igång "En svensk klassiker".

Vi önskar lycka till innan han går mot startfållan och den som var rejält orolig var Natalie. "Pappa du måste inte simma om du inte vill" sa hon flera gånger. Åskan mullrade så vi tror att det var därför hon blev så bekymrad. Gulle!

En samling röd-mössade deltagare står och väntar på att släppas iväg. De gick genom tältet till höger i bild och "bippade" sitt armband för att registrera sig att de var där, därefter ner för liten brant till ett andra ställe att bippa armbandet och då startade tiden precis innan de gick i vattnet.

Här knallar de ner i älven och tar sina första simtag. Jag hade som alltid enbart telefon med mig så några inzoomade bilder finns ej. En av rödmössorna är Darko och jag minns inte vilken men troligen en av de yttre som precis simmar iväg! :) Så fort de sänkt ner sig i vattnet och börjat simma så raderades möjligheten att följa dem. Alla ser likadana ut i sina svarta våtdräkter och röda mössor (varje startgrupp hade olika färg på mössorna). Vi såg några personer med gula ärmar och någon enstaka med orange ärmar och de kunde man i alla fall urskilja i myllret så jag har sagt åt honom att nästa gång han köper våtdräkt (om det blir en nästa gång) så får han välja en med färgglada ärmar! :))

Solen sken men mörka moln rullade in och det mullrade rejält. Efter att ha sett dem simma iväg började vi gå i lugn takt utmed järnvägen tillbaka mot centrum för att strosa till målområdet. Vi hade inte bråttom eftersom vi räknade med att de skulle simma ca en 1h. Efter 5-10 minuter öppnade sig himlen och vi kutade in under några träd. Det regnade rejält och strax kom både hagel och blixtar och dunder. Ungarna tyckte det var lite spännande att plocka hagel och känna på dem, de var som blåbär i storlek ungefär. Vi hade inga regnkläder med oss dumt nog, de låg i bilen. Det blir besvärligt när sådant väder kommer och man inte har skydd till Natalie. När hon blir blöt så suger förbanden åt sig och de har bra uppsugningsförmåga. Alltså blir hon dyngsur och nedkyld och behöver total omläggning.

Så snart regnet lugnade sig började vi jogga/powergå vidare för att hinna till bilarna och hämta regnkläder innan nästa skur. Vi hann inte fram! Fort in med ungarna under ett tält där de hyrde ut våtdräkter och där blev vi fast ett tag. Till slut sa jag till barnen att jag fick sticka och hämta bilen när det lugnar sig, vi kan inte vara ute med Natalie i det vädret. När det gavs en paus började jag jogga i mina merrel-sandaler till bilen och barnen stod kvar. Här hann jag tänka "vad skönt att jag numera faktiskt är ute och joggar regelbundet så detta inte känns som döden att springa en kilometer!". Vid bilen böt jag snabbt tröja och ryckte åt mig regnkläder till oss alla tre, sedan joggade jag tillbaka till dem. "Va, var är bilen mamma?". Jag lämnade den, vart skulle vi annars ta vägen? Inga parkeringar i närheten av målområdet så enklast att lämna den kvar. Vi drog på oss regnkläderna och gick mot mål, nu var det dock uppehåll och senare visade det sig att vi fick inget mer regn på oss.... ha ha!

Det hade gått 1h och 5-7 minuter sedan Darko startat och jag visste inte om han skulle simma på runt timman eller mer så vi stod där vid målet och tittade en stund på alla som kom simmandes. Sen insåg jag att kommer han inte nu har det gått helt åt skogen så vi gick runt lite och kollade där alla ombytta simmare kom ut och rätt som det var kom han gåendes ombytt och klar med ett leende på läpparna! 1h 3min blev resultatet och vi hade precis missat målgången när vi kom dit men han var nöjd och glad, hade crawlat hela vägen och kände sig stark ända in i mål - go känsla!

Darkos race report där han berättar hur det var att simma i Vansbro hittar du här.

Snart sammanstrålade vi med brorsan och familj och körde mot Stockholm. Första bästa pizzeria på vägen fick ett besök och det var bra gott att få trycka i sig en pizza! Sen körde vi vidare och checkade in på hotellet lagom till läggdax för barnen.

lördag 23 juli 2016

Semesterstart i Sälen

Darko och hans bror skulle inleda vår semester med att simma Vansbrosimmet den 9:e juli så vi bokade stuga i Sälen veckan innan tävlingen. Brorsan med familj åkte upp tidigt i veckan medan vi jobbade fram till onsdagen och sedan körde vi upp under torsdagen. Det var strålande väder när vi kom fram så jag for ut och tog några bilder på omgivningarna - man vet ju aldrig med svensk sommar, kanske är det skit-väder dagen efter! ;)

Vi älskar att inleda semestern med att sticka iväg på något direkt, det blir som en kickstart på ledigheten och även om det bara är en övernattning eller två så känner man att NU är det äntligen semester. Dessutom kommer man hem efter lilltrippen och kan konstatera att man har i princip hela ledigheten kvar fortfarande - toppenkänsla!

Hundfjället, trollskogen till höger och stora värmestugan rakt fram. Våra favoritbackar syns lite till vänster, i alla fall en av dem som heter Branten.

Lekplats med Branten i bakgrunden och bortåt vänster i bild syns Worldcupbacken och toppstugan.

Här är det hjortron på gång! Jag tycker det är så himla gott men har aldrig plockat, inte heller denna gång då de inte var mogna ännu.

Kolla så drömlikt vackert! Vad heter växten? Den är bomullsaktig när man känner på den. :)

Dagen efter bestämde vi oss för att gå Trollskogen upp och det var inte läge att rulla rullstol där (även om det ser platt och fint ut just på denna bilden) så Natalie fick gå en del plus att vi turades om att bära henne. Idylliskt vackert och ytterligare en fin dag vädermässigt, så härligt! När vi tagit oss upp genom hela Trollskogen skulle vi vända och gå ner igen var tanken. Darko och hans bror hade redan varit upp för hela backen och lite till, de tog det som morgonmotion att springa upp ända upp på fjället. Härligt för dem att gå upp en gång till... ha ha!

Där nere står jag med utsträckta händer och vinkar till Hugo som fick låna min telefon. Han var sugen på att fortsätta upp till toppen där E8'an kommer upp (stor sittlift för dig som inte varit där). De andra sitter längre ner och pausar lite vid en liten stuga. Jag ville inte att Hugo skulle gå helt själv så jag fortsatte efter honom och tänkte väl att jag går halvvägs av det som var kvar så jag ser honom där uppe. Det slutade dock med att jag gick hela vägen upp jag också och efter en liten stund kom resten av gänget!

En glad Hugo står på toppen och blickar ut, magnifik utsikt - så mysigt!

Hur många sjuåringar har gått upp dit? Och hur många med recessiv dystrofisk EB...?! Visst fick hon mycket hjälp på vägen, vi bar nog minst lika mycket som hon gick, men hon gick en hel del också faktiskt. Fötterna klarade sig hyfsat, jag fick punktera några blåsor på tårna på kvällen men i det läget så får man kalla det "roliga blåsor" eller något liknande - man har fått dem när man haft väldigt roligt! Coolt gjort tycker jag och hon var stolt som bara den. Här sitter hon och tankar i sig lite extra energi i form av MiniMax. Den räddar henne många gånger, när energin tar slut så tar den verkligen helt slut och hon har inget kvar att ge. Fem minuter efter att ha sugit i sig drycken är hon på språng igen med förnyad energi. Så häftigt att se! Tandådalens backar syns i bakgrunden.

En klassisk bild som är tagen på kanten precis vid Väggen som är brantaste backen i Sälen.

Självklart fick jag posera där också och i bakgrunden syns Tandådalen. Det var enormt vackert att ta sig upp, hela vandringen var en fröjd. När man sedan står där upp och blickar ut i alla riktningar... jag skulle rekommendera alla som tror att de kanske kan och orkar att testa gå upp. Man kan ta det i etapper och belöningen är stor när man står där uppe, även barnen uppskattade det jättemycket.

Morgonen efter gick vi upp i hyfsad tid och städade ur stugan för att köra en och en halv timma söderut ner till Vansbro och lördagens stora tävling. Mer om det i ett annat inlägg!

onsdag 6 juli 2016

Tjejer på stan...

Ibland snubblar man över bra saker på Facebook, trots att det är reklam! Jag såg i mitt flöde att det fanns balettbiljetter att köpa, Balettakademien Göteborg skulle ha föreställning på Lorensbergsteatern, barn i blandade åldrar som dansade. Natalie som älskar dans har snöat in på balett och jag visste att hon skulle älska att se detta. Det var himla kul att få sträcka över biljetterna och berätta vad vi skulle se några dagar senare!

Selfie på Avenyn med Poseidon i bakgrunden.

Samtidigt som vår balettföreställning började startade också Prideparaden. Synd att vi inte hann att se dem tåga förbi men vi köpte i alla fall en fin liten flagga!

Mitt i programmet fanns en fin poster på huvudrollsinnehavarna, den sitter nu på hennes vägg kan jag meddela... :)

Den fula ankungen hoppar flygandes ur sitt stora ägg!

Kaniner skuttar fram...

Hunden och katten samt några tjänsteflickor.

Svanen dansar här med jägarna.

Natalie var oerhört nöjd efter föreställningen. Vi satt på andra rad och såg verkligen bra och barnen/ungdomarna var väldigt duktiga. Jag funderar vidare på om det är någon idé att ge efter och kolla upp om hon kan gå på balett några terminer... hon har bett om det många gånger men jag har sagt att det tyvärr inte passar så bra. Det hade säkert gått till en början, de går ju inte upp på spetsig tå direkt i början. Men hon har å andra sidan både piano och annan dans så det får nog räcka tills vidare.

tisdag 5 juli 2016

Tävling och träning

Det tränas en hel del i den här familjen som du säkert förstått och det är inte bara sportpojkarna som rör på sig även om de med råge leder motionsligan!

Här släpper jag dem ovanför Jerikotunneln i Jonsered och de sprang sedan hem genom skogen, c:a 7km. Det är Hugos nya favorit tror jag, terränglöpning. Darko säger att han far fram som en vessla i skogen, snabb som attans trots det trixiga underlaget. Han är rätt snabb på platten också, härom dagen sprang de åttan i Skatås och vår 11-åring höll 4:44-tempo! Helt galet snabbt!!

Här  fick han kliva upp på förstaplatsen efter avslutat kulstötning i Borås för ungefär en månad sedan, personbästa var jättekul förstås, den personliga utvecklingen är viktigare än pallplatser, allt hänger ju på motståndet. Men framför allt skoj att få kliva högst upp för första gången!

En riktigt varm dag så vi växlade mellan sol och skugga. Här tankar barnen farmormys mellan grenarna och Natalie som blir uttråkad av att vara på en friidrottsarena en hel dag kör Spotify som vanligt...

Längdhoppet gick också bra, en andraplats - duktiga Hugo!

Här flyger han fram i 600-metersloppet och det var slitigt i värmen. Även här blev det en andraplats!

Jag får hoppas att mina arbetskamrater inte har något emot att jag har med dem på bild! Denna bild är en av få och tagen precis innan start av Hisingen runt som är 51km på cykel och första deltävlingen i Göteborgsklassikern. Vi startade ihop men sedan fick alla köra sitt tempo. Utåt Säve var det tuff motvind och när man äntligen fick svänga av och in i skogen så blev det väldigt kuperat. Ungefär här började mina luftrör strula och jag var dum nog att inte ta Ventolin. Jag får lite hjärtklappning av Ventolinet vilket gör att man känner sig stressad så jag har undvikit att ta nu en lång period, men med facit i hand skulle jag verkligen ha tagit det eftersom det var ett par mil kvar. Runt kom jag i alla fall på en ok tid, 2:47

I helgen köpte jag nya löparskor; Salming Distance och jag valde herrmodellen eftersom mina fötter inte tycks trivas i damskor. Jag har breda och grova fötter och även om jag går upp i storlek så räcker det inte till utan klämmer på bredden och känslan av att de inte sitter kvar på hälen kommer. Dessa testades igår och de var riktigt sköna även om jag alltid får skavsår av alla skor, det är nog den där EB-genen. Jag får väldigt lätt vätskefyllda blåsor var som helst på kroppen men oftast är det just fötter eller möjligen händer vid ansträngning. Jag kanske borde köpa mig en tub Keragel jag också... men det ska väl förhoppningsvis inte behövas, min hud blir ju trots allt starkare av slitaget även om det inte går lika snabbt och lätt som det gör för den med bättre hud än den jag har.

Tack älskling för att du coachar mig i löpningen så jag äntligen kommer framåt och börjar se resultat, du är grymt bra på att peppa mig och ge bra tips om hållning och armrörelser och andra tekniker! Här har vi just sprungit 8km vilket är rekord för mig, jag har aldrig sprungit så långt förut och är dessutom stolt över att jag lyckades hålla ungefär sjuminuterstempo. En kvart innan vi startade tog jag Ventolin... luftrören var perfekta hela löprundan och jag kunde i stället fokusera på skoskav och ömmande fotleder, ha ha!




måndag 4 juli 2016

Nationaldagen

Jag scrollade tillbaka bland mina inlägg och insåg att jag kanske borde återkoppla till det jag skrivit tidigare. På Nationaldagen skulle vi cykla till Partille Hembygdsgård för att lyssna på musik och fika och kolla på trollkarl. Natalie hade väldigt ont i sin axel innan och jag var tveksam till om vi skulle komma iväg. Jag la dock om axeln efter en stunds luftning och det blev bra (med Mepilex Lite ett par dagar), hon var taggad på cykeltur som är en av favoritsysselsättningarna under sommarhalvåret. 

Gräsmattan var klippt nyligen och vi fick torrt gräs precis alldeles överallt efter den här fikastunden.

Kaffe till föräldrarna och saft till barnen, en stor del av saften lyckades Natalie hälla över sig själv. :( Men det gick rätt bra ändå, det kom inte mycket på själva förbanden utan mestadels på klänningen och benen mellan alla förband så det torkade i solen. 

Musikskolan från Partille spelade och Natalie lyssnade fascinerat!

Dagen till ära var det stekhett och inte ett moln på himlen. Det tog inte lång stund innan vi började känna oss tunga i huvudet och snart stod barnen i skuggan och klagade på huvudvärk. Jag sa att vi kunde cykla hemåt om de ville men då skulle vi missa trollkarlen. Inga tveksamheter från någon av dem, de ville hem till huset och vår AC. De var ute någon liten stund till under eftermiddagen men mestadels höll de sig i vårt svalkande hus. Det är den bästa investering vi gjort någonsin och jag skulle rekommendera det till alla med familjemedlem som har EB. Vi valde att installera en luftvärmepump eftersom den är hyfsat tystgående och sitter diskret uppe på väggen plus att den klarar att kyla 100kvm. De apparater som står på golvet och plockas fram under säsong är ofta klumpiga, de låter mycket och en grov slang ska dras ut genom ett fönster eller en dörr.