Tre månader med Keragel (sårbilder)

Äntligen kommer mer info om hur det går med Keragelbehandlingen! Jag har lärt mig att man mår bra av att sluta sina cirklar, det vill säga att avsluta grejer så man inte har en massa halvfärdiga saker hängandes över sig. Det stämmer så himla bra! Jag blir gladare och mer lättad när jag får avsluta saker och känna den där mentala lilla klappen på axeln att "nu är det klart". Jag försöker få till det både privat och på jobbet även om det mest är på jobbet jag aktivt tänker så. Jag ska bli bättre på det hemma också, så nu ska jag berätta status vid 3 månader och snart ska ni få veta hur det ser ut just nu efter nästan ett halvår.

Armbågen hade nyss gått sönder här men enbart i nedre delen av sårområdet. Det är en av de stora skillnaderna med Natalies sår och sårläkning, hela området ryker inte varje gång vilket det i princip alltid gjorde förut. Nu är det mycket ovanligt att ett helt sådant område som syns ovan går sönder samt att det läker mycket snabbare.

En väldigt bra hand, ingen blåsbildning alls vid detta tillfälle. Hon fortsätter att "byta hud" och det är problematiskt i framför allt vecken mellan fingrarna och vid leder på fingrarna.

Handleden hel här men med lite rodnad i kanten samt förhårdnad på mitten. De hårda partierna skapar blåsbildning i kanten mot övergång till frisk hud vilket är svårt att påverka men samma sak gäller här som på alla andra sår: hela området går aldrig sönder om hon inte ramlar och tar emot sig på asfalt eller dylikt.

Knät har här två sårområden där det nedre är nära helt läkt. Det övre drar ihop sig bit för bit, sen är allt helt ett tag, sen blir det någon mindre blåsa och det beror troligen på att hon är barn och hasar runt på knäna i leken. Det blir oftast bara små blåsor, det är sällsynt att stora delar av knät går sönder. 

Ett fantastiskt fint knäveck som gör mig hoppfull! Det går upp och ner men att ha så här fina områden som tidigare var knallröda eller öppna är härligt att se.

Utsidan av foten, hälen i botten av bilden om det är svårt att se. Här går inte heller hela området upp, det håller väldigt bra även om det händer att det blir mindre blåsor. Det finns inget underhudsfett där alls och hon har en knöl i skelettet precis där så det går väldigt lätt sönder annars men nu håller det långa perioder. Vilken skillnad att slippa lägga om i dubbla lager och så skönt för henne att slippa ha öppna sår i så stor utsträckning!

Tårna och området runt omkring är fortsatt jättefint! Det blir endast blåsor på stortån om hon slår i den i en tröskel eller liknande samt någon enstaka gång runt nagelresten längst till vänster. Vid de tillfällena läker det ändå snabbt, det blir sällan öppna sår utan det bara läker som det är. Det är en stor skillnad, innan hade vi vant oss vid att närmare 50% av tån, hela toppen, blev en stor vätskefylld blåsa för att sedan bli blödande, vätskande öppet sår. Det tog veckor att läka varje gång och det dåliga området bara växte.

Hälen har förhårdnader men den är fortsatt hel.

Vid denna tidpunkt hade vi läkarbesök på Hud för att utvärdera hur det går. Det är väldigt svårt att "visa upp resultaten" på ett vettigt sätt för det går i vågor hur hennes sårstatus ser ut. Jag berättade dock hur jag upplever att det fungerar och vilken skillnad jag ser i hur snabbt det läker om det har gått sönder. Hudläkaren tyckte att det lät bra och föreslog att vi kan börja smörja alla områden på kroppen där jag bedömer att det behövs. Det betyder att vi nu smort båda sidor av kroppen på alla sårområden i ett par månader och nästa gång ska jag berätta hur det ser ut på hennes högra sida där vi behandlat kortast tid.