Paddlade i Vättlefjäll

Här kommer en bildkavalkad från en av de härligaste utflykterna denna sommar, om inte den bästa! Vi paddlade kanot i Vättlefjäll. Ungarna älskade det och det gjorde vi också, detta kommer upprepas någon gång - helt klart! Vi hade sällskap av goda vännerna Urban, Lena och sonen Simon som Hugo brukar leka med. De är nästan jämngamla, Simon är född i slutet på 2004 så han är dryga halvåret äldre.

Har precis satt oss till rätta så jag langar över telefonen till Lena så hon får knäppa några bilder där alla är med. Spännande, nu sticker vi!

På ett par ställen får man kliva i land och dra kanoten en kort bit för att sedan paddla vidare i nästa "pöl".

Sagolikt vacker passage!

Smile familjen - selfie! :)

Den vackra passagen mynnade ut i en lugn liten "lagun" där harmoni var ordet som poppade upp i huvudet. Näckrosor, fågelkvitter och knappt en krusning i vattnet...

Här var både smalt och grunt, se upp för alla stenar som sticker ut och upp!

"Sluta fota nu mamma och akta stenarna!!!"

Här såg vi ut en klippa för lunch i solen.

Grabbarna balanserade runt på stenar...

...men snart slängde de sig i gång på gång, härligt!

Natalie sitter och spanar och ler åt pojkarnas bus. Med korv och bulle i magen är man rätt nöjd. Föräldrarna käkade sallad och drack en kaffe efter det. När man sitter så där i solen på en berghäll och sippar på en kaffe och ser barnen leka så är livet bra gott, ville frysa ögonblicket!

Vi paddlar tillbaka för att ta en avstickare i en annan riktning. Natalie tjatade om att få paddla som Hugo men vi sa nej, det är inte bra för hennes händer och det är jättelätt att slå i kanten på kanoten. Hon blev arg och sa att det är orättvist "Jag vill inte ha sån här hud, jag vill sån hud som ni". De kommentarerna kommer rätt ofta nu för tiden, vi pratar mycket om att så är det, det är orättvist och vi förstår att hon är besviken men vi kan inte göra något åt att det är så. "Jo!!" hojtar hon tillbaka "Vi kan visst göra något! Vi kan jobba med det! Och vi kan göra så bra vi kan och ta hand om såren och smörja och sätta på plåster!" Ja, de börjar sätta sig nu alla samtal jag haft med henne. Hon hör på allt jag säger och processar det, sen kommer tillbaka med hennes egna ord lite senare. Det gäller att säga rätt saker... det känns lite som att gå balansgång. 

Vi gjorde ett stopp till på ett annat ställe, badstopp för somliga och paddlingstest för andra. Äntligen fick hon hålla i paddeln själv och doppa den lite försiktigt i vattnet. Jättespännande och roligt att få paddla själv med pappa!

När grabbarna badat klart drog de på sig västarna igen för att få paddla runt lite själva och testa. De var lite skeptiska till en början men Urban lovade att simma ut och hämta dem om de fick problem och Darko var i den andra kanoten med Natalie så de vågade sig längre och längre bort. "Nästa gång kan vi ha en engen kanot!" Mmmm det får vi nog fundera på med tanke på hur ofta de pausade när vi paddlade på tillbaka! ;)

Utflykten är över och Natalie fick äntligen hjälpa till att hålla i öglan på kanoten när vi drog upp den till uthyrningsplatsen för tvätt och tillbakalämning. Lycka är att få hjälpa till! 

Tack Urban och Lena för det goda sällskapet och för den enormt bra idén att göra detta!!