Vansbro

För att fortsätta på föregående inlägg så åkte vi nästföljande morgon söderut mot Vansbro för att heja på Darko och hans bror när de simmade Vansbrosimmet. En städning av stugan efter frukosten och sedan dryga 1,5h i bil så var vi där. Vi kunde inte låta bli att reagera över att denna lilla ort måste ju tycka att det är tidernas spektakel när simningen ska genomföras under den helgen. Från sömnigt och lugnt till fullt kaos! Flaggvakter överallt som dirigerar trafik in på stora industriområden mm, folk som promenerar i långa långa rader mellan mål och start eftersom man hämtar ut sina grejer i målområdet innan start. 

Här står han färdigklädd med adrenalinet pumpande i kroppen - tävlingsdax! Han var taggad och såg fram emot detta, dels att få genomföra denna 3km långa simning för första gången, dels att kicka igång "En svensk klassiker".

Vi önskar lycka till innan han går mot startfållan och den som var rejält orolig var Natalie. "Pappa du måste inte simma om du inte vill" sa hon flera gånger. Åskan mullrade så vi tror att det var därför hon blev så bekymrad. Gulle!

En samling röd-mössade deltagare står och väntar på att släppas iväg. De gick genom tältet till höger i bild och "bippade" sitt armband för att registrera sig att de var där, därefter ner för liten brant till ett andra ställe att bippa armbandet och då startade tiden precis innan de gick i vattnet.

Här knallar de ner i älven och tar sina första simtag. Jag hade som alltid enbart telefon med mig så några inzoomade bilder finns ej. En av rödmössorna är Darko och jag minns inte vilken men troligen en av de yttre som precis simmar iväg! :) Så fort de sänkt ner sig i vattnet och börjat simma så raderades möjligheten att följa dem. Alla ser likadana ut i sina svarta våtdräkter och röda mössor (varje startgrupp hade olika färg på mössorna). Vi såg några personer med gula ärmar och någon enstaka med orange ärmar och de kunde man i alla fall urskilja i myllret så jag har sagt åt honom att nästa gång han köper våtdräkt (om det blir en nästa gång) så får han välja en med färgglada ärmar! :))

Solen sken men mörka moln rullade in och det mullrade rejält. Efter att ha sett dem simma iväg började vi gå i lugn takt utmed järnvägen tillbaka mot centrum för att strosa till målområdet. Vi hade inte bråttom eftersom vi räknade med att de skulle simma ca en 1h. Efter 5-10 minuter öppnade sig himlen och vi kutade in under några träd. Det regnade rejält och strax kom både hagel och blixtar och dunder. Ungarna tyckte det var lite spännande att plocka hagel och känna på dem, de var som blåbär i storlek ungefär. Vi hade inga regnkläder med oss dumt nog, de låg i bilen. Det blir besvärligt när sådant väder kommer och man inte har skydd till Natalie. När hon blir blöt så suger förbanden åt sig och de har bra uppsugningsförmåga. Alltså blir hon dyngsur och nedkyld och behöver total omläggning.

Så snart regnet lugnade sig började vi jogga/powergå vidare för att hinna till bilarna och hämta regnkläder innan nästa skur. Vi hann inte fram! Fort in med ungarna under ett tält där de hyrde ut våtdräkter och där blev vi fast ett tag. Till slut sa jag till barnen att jag fick sticka och hämta bilen när det lugnar sig, vi kan inte vara ute med Natalie i det vädret. När det gavs en paus började jag jogga i mina merrel-sandaler till bilen och barnen stod kvar. Här hann jag tänka "vad skönt att jag numera faktiskt är ute och joggar regelbundet så detta inte känns som döden att springa en kilometer!". Vid bilen böt jag snabbt tröja och ryckte åt mig regnkläder till oss alla tre, sedan joggade jag tillbaka till dem. "Va, var är bilen mamma?". Jag lämnade den, vart skulle vi annars ta vägen? Inga parkeringar i närheten av målområdet så enklast att lämna den kvar. Vi drog på oss regnkläderna och gick mot mål, nu var det dock uppehåll och senare visade det sig att vi fick inget mer regn på oss.... ha ha!

Det hade gått 1h och 5-7 minuter sedan Darko startat och jag visste inte om han skulle simma på runt timman eller mer så vi stod där vid målet och tittade en stund på alla som kom simmandes. Sen insåg jag att kommer han inte nu har det gått helt åt skogen så vi gick runt lite och kollade där alla ombytta simmare kom ut och rätt som det var kom han gåendes ombytt och klar med ett leende på läpparna! 1h 3min blev resultatet och vi hade precis missat målgången när vi kom dit men han var nöjd och glad, hade crawlat hela vägen och kände sig stark ända in i mål - go känsla!

Darkos race report där han berättar hur det var att simma i Vansbro hittar du här.

Snart sammanstrålade vi med brorsan och familj och körde mot Stockholm. Första bästa pizzeria på vägen fick ett besök och det var bra gott att få trycka i sig en pizza! Sen körde vi vidare och checkade in på hotellet lagom till läggdax för barnen.