Göteborgsvarvet - på äventyr

Jo för oss som i princip aldrig åker buss så är själva färden in till stan ett helt äventyr! Barnen tyckte det var jättekul att få åka buss och för mig tog det hela resan att lista ut hur jag skulle betala för den. Jag tänkte bara skicka ett sms men var tvungen att registrera mig först och då skulle jag lägga till ett kreditkort och innan jag hittade rätt på Västtrafiks sida passerade bussen Liseberg... jösses.

Vi stod vid Bältesspännarparken och tittade på förbipasserande löpare och då alldeles särskilt efter Darkos bror som var med. Vi åt en liten picknick på gräsmattan och sen blev det en glass. 

Ungarna tyckte det var skoj att titta och de hojtade när någon med rolig utstyrsel sprang förbi. Darko var funktionär så honom såg vi inte på hela dagen. När vi skulle hem var det kaos på stan och bussen var full. Vi klämde oss på varpå chauffören hojtade i högtalaren "du med barnvagnen, du får inte ha vagnen mitt i gången, då får du inte åka med". Jag vek ihop den och bad en annan förälder att göra detsamma med sin vagn så staplade vi dem på varandra. Under tiden fixade svåger och svägerska sittplatser åt barnen, det går ju absolut inte att ha Natalie ståendes på en buss. Allt gick bra men jag kan konstatera att det är inte jätteenkelt att "sticka iväg med bussen" när man har ett barn med EB som ska på och av och sen måste man få med vagn/rullstol också. Men det gick. :)