Trillade på asfalt...

Det är kanske lite missvisande att hon ser så glad ut med dessa sår men bilden är tagen dagen efter olyckan. Jag kom hem från jobbet fredag eftermiddag och möttes av en omplåstrad dotter. Darko hade sagt till dem "ja ni kan gå ut en stund, ni kan vara på gräsmattan, ta det lugnt är ni snälla, jag kommer snart ut". Efter fem minuter hör han illvrålet, tittar ut och ser Natalie ute på asfalten. De hade hämtat innebandyklubbor och gick ut till vändplatsen för att spela på asfalten vilket de har gjort förut så det var väl ingen större fara. Natalie är dock extremt rädd för bilar, hon får fullständig panik och kan springa utan tanke i någon riktning när hon ser en bil. Precis det hade hänt, en av grannarna kom körandes i bilen och hon tog till flykten, sprang så snabbt och snubblade, till och med skorna hade flugit av. Hon hade bubbliga blåsor i pannan, avskalad hud på näsan, avskalad hud på höften, stor blåsa som täckte ena handflatan och en blåsa på en tumme. Det var länge sedan det hände sist så jag är tyvärr inte förvånad. Hon har blivit väldigt kaxig och obetänksam så jag har bara väntat på att hon ska trilla rejält. 

I dag ser det dock ganska fint ut, jag har stuckit blåsor i pannan ett par gånger, de kommer tillbaka om och om igen. I övrigt ser det ut att gå åt rätt håll på en gång. Vi har pysslat hemma i dag, köpte några blommor och lite jord. Det är första gången för i år som jag är i trädgården och pysslar och det är synd att det inte blivit av, jag tycker det är skönt och avkopplande att plantera blommor och rensa ogräs. Balsam för själen. 

För ungefär en vecka sedan lämnade jag kontoret en timma för att bevittna ett lyft av en 70 tons transformator som skulle med en av våra båtar. Nedan några bilder. 

Från den svenska till den brittiska bilen.

Far och son "puttar" den på plats så den ska stå exakt där de vill ha den.

Vansinnigt snygg i skyddshjälm! :)