Tack mamma
Igår bestämde sig Natalie för att springa från vårt sovrum och ut mot resten av huset. Det är en liten tröskel som är någon centimeter hög, hon hade bytt om för natten vilket innebär att knäskydden i fårskinn är bortplockade (bara en Mepilex på knäna sitter kvar som alltid) och hon har inga halkskyddade strumpor på sig.
Det smällde rejält i parketten när hon föll hårt, självklart fick hon en blåsa på det knät som gick i hårdast. Det är nästan lite konstigt att jag inte hittade fler skador på henne... När jag har stuckit blåsan och lagt om knät så säger hon "tack mamma, tack för du sticker mina blåsor och lägger om mina sår". Jag blev lite tagen på sängen, klämde fram ett "varsågod" eftersom jag kände att jag måste svara något och sedan kramades vi, länge.
Det smällde rejält i parketten när hon föll hårt, självklart fick hon en blåsa på det knät som gick i hårdast. Det är nästan lite konstigt att jag inte hittade fler skador på henne... När jag har stuckit blåsan och lagt om knät så säger hon "tack mamma, tack för du sticker mina blåsor och lägger om mina sår". Jag blev lite tagen på sängen, klämde fram ett "varsågod" eftersom jag kände att jag måste svara något och sedan kramades vi, länge.
Kommentarer