Händerna

I helgen efter badet tog jag några foton på Natalies händer.

Här har vi den nageln som är mest besvärlig just nu. Efter upprepad blåsbildning så blir nageln förtjockad och väldigt svårklippt. Nu ser den ut att "äntligen" börja släppa, den sitter bara fast längs bak men det tar nog tid innan den verkligen släpper. Innan Natalie hade tappat sin första nagel så hoppades jag att hon skulle slippa tappa dem även om jag visste att det vanligaste är att man tappar de flesta eller alla. När jag sen såg hur mycket besvär naglarna ger när de väl börjar krångla och att det läker fint efter att man tappat den så ändrade jag mig. Det är faktiskt skönt när de förtjockade naglarna släpper eftersom besvären sakta men säkert försvinner då.

Detta är handen hon skadade så illa för några månader sedan, allt som är rödaktigt var ett enda stort sår... Den har läkt ihop fint med undantag för området på handleden som nästan aldrig läker helt och fullt.

När hon sträcker ut fingrarna sitt hårdaste så vitnar de eftersom huden är så stel och spänd. Långfingret är hennes sämsta. Det är svårt att återge på ett foto men alla tre lederna har haft många sår mitt i vecket och fingertoppen har varit så skadad att den blivit stum den också.

När mamma pysslar med mina händer så tittar jag på något helt annat...

Trassel!