Natalie-rapport! ;-)

Vi hade möte på förskolan idag för att utvärdera hur det gått sedan starten i höstas. Vi var nog helt överens om att det gått över all förväntan! Natalie har trivts jättebra sedan dag 1, hon har inte varit mer sjuk än andra barn, hon är aktiv och med i gänget på många aktiviteter även om man ibland t.ex. får välja att vara inne om det blåser för mycket.

Hon är tidig för sin ålder både motoriskt och mentalt vilket faktiskt är lite förvånande med tanke på alla bandage och alla smärtande sår som borde störa henne. Vi har en jättebra dialog mellan oss föräldrar och förskolepersonalen och de i sin tur har bra dialog med varandra och med kokerskan, allt går bara så himla bra helt enkelt! Så härligt det är när man kan säga det!

Jag fick också höra något som jag skrattade gott åt: När det serveras mat som inte faller lilla madame på läppen så skjuter hon undan tallriken och säger "blåsa munnen". De kontrar och frågar "får jag se på blåsan?" och då håller hon för munnen och ser finurlig ut! Busunge!!!

Vi tycker att hon äter ganska bra för närvarande men magen har varit ett bekymmer de senaste dagarna. I eftermiddags fick hon slutligen ut en jätteklump så jag hoppas att det problemet är ur världen för denna gången. Det är svårt att hitta rätt nivå på Lactulosen efter en magsjuka/diarré eftersom det är lurigt att veta när man törs ge igen (vi slutar ge eller minskar kraftigt när hon får väldigt lös avföring).

I söndags släppte äntligen nageln på höger tumme! Eller släppte, den var tillräckligt lös för att jag skulle kunna klippa loss det sista som satt i nåt segt skinn vid nagelroten. Det är en av de få grejerna kring Natalies vård som jag har svårt för. Läskiga naglar som sitter halvt om halvt löst och orskar problem. Det gör ont i varenda led i kroppen när jag drar i dem och klipper bort men jag vet att det blir bättre sen. Hon har haft många blåsor och småinfektioner där det senaste så det var skönt att äntligen bli av med den. Nu fick hon blåsa där igen eftersom hon slog i tummen där nageln suttit samma dag som den släppt... men det blir förhoppningsvis bättre som sagt.

Tandborstningen är ett jätteproblem just nu. Hon tycker att allt gör ont och hon vill vara med att hålla, då håller hon givetvis emot och motarbetar. Det blir tårar och protester varje gång. Jag är dock enveten eftersom jag anser att det är enda chansen att försöka "rädda" hennes tänder. Har hon otur är emaljen också försvagad plus att det är så svårt att borsta på någon som har så känsligt tankött. Moment 22 som man brukar säga. Jag väljer att vara "den hemska" som orsakar lite extra smärta i munnen och det är inte kul alls.

Den jobbiga högra armbågen gick sönder ordentligt innan jag hann få på bandagen efter badet i lördags. Den var redan lite trasig innan men efter att ha gnidit den mot handduken medans jag la om så blev den skinnflådd. Jag bara hoppas att den läker snabbare denna gången utan infektioner. Är så otroligt trött på den armbågen.