Så har magsjukan kommit hit också...
Knappt hann vi somna igår kväll förrän Natalie började kräkas. Magsjuka är alltid jobbigt men på henne är det överjobbigt eftersom man åker på att byta bandage, underställskläderna och pjamasen. Första omgången inatt fick jag förutom kläderna byta bandage på en armbåge, båda händerna och ett knä. Nästa gång var det också alla kläder plus händer, samma armbåge och en fot. Eländigt helt enkelt. Det tog sån tid att hon höll på att somna på skötbordet flera gånger.
I sängen är det inte bara lakan som ska bytas utan fårskinn och en massa mjuka gossedjur som också får kräks på sig. Det var Darkos jobb, det plus golven. Den lilla proceduren vill man inte åka på när man är själv med barnen precis och av den anledningen är jag inte på firmafest just nu. Besvikelsen är stor eftersom vi har fest en gång om året och förra året var det jag som var sjuk. Men att chansa att åka buss till Marstrand och försöka ha kul ett antal timmar och inte veta hur det ska gå där hemma, eller om jag själv ska dra igång helt plötsligt, nej det vill man inte.
Darko tyckte synd om mig eftersom han visste hur mycket jag sett fram emot detta så jag fick en jättefin bukett som lite tröst! Hugo var med och handlade och hade tydligen valt väldigt noga vilka blommor som skulle vara med, han gillar blommor min goa lilla kille.
Natalie kräkte vidare efter att ha vaknat i morse, en gång i vår säng och minst fem gånger sittandes i soffan framför barnprogram. Vi fångade med frottéhanddukar eftersom hon blir lätt panikslagen om man försöker lyfta henne och luta henne framåt.
I sängen är det inte bara lakan som ska bytas utan fårskinn och en massa mjuka gossedjur som också får kräks på sig. Det var Darkos jobb, det plus golven. Den lilla proceduren vill man inte åka på när man är själv med barnen precis och av den anledningen är jag inte på firmafest just nu. Besvikelsen är stor eftersom vi har fest en gång om året och förra året var det jag som var sjuk. Men att chansa att åka buss till Marstrand och försöka ha kul ett antal timmar och inte veta hur det ska gå där hemma, eller om jag själv ska dra igång helt plötsligt, nej det vill man inte.
Darko tyckte synd om mig eftersom han visste hur mycket jag sett fram emot detta så jag fick en jättefin bukett som lite tröst! Hugo var med och handlade och hade tydligen valt väldigt noga vilka blommor som skulle vara med, han gillar blommor min goa lilla kille.
Natalie kräkte vidare efter att ha vaknat i morse, en gång i vår säng och minst fem gånger sittandes i soffan framför barnprogram. Vi fångade med frottéhanddukar eftersom hon blir lätt panikslagen om man försöker lyfta henne och luta henne framåt.
Nu är det bara att hoppas på att det tar slut på eländet och att hon återhämtar sig fort. Vi hoppas fortfarande på Liseberg på söndag, snälla håll en tumme för att vi kommer iväg! Ha en skön helg, skönare än vår... :)
Kommentarer
Gunilla
Mvh Catrine