Fin dag med trist avslut

Idag hade jag ett sånt positivt inlägg låg och skvalpade i huvudet strax innan läggdax för lillfia. Vi har haft en sån härlig dag och jag tänkte inte alls berätta något negativit såsom att Natalie har så ont i munnen att hon knappt ätit idag. Vad vi än ställde fram så tog hon några glupska tuggor när hon var hungrig och sen började hon peta i maten. Skrapa ihop den i små högar och klappa på dem med skeden. "Blåsa munnen, ont munnen" har vi får höra gång på gång men det tänkte jag inte berätta...


Vi gav oss ut på en rejäl cykeltur, vi cyklade nästan ända in till centrum vilket måste vara nytt rekord för Hugo. Solen sken, Natalie sjöng bak i barnstolen och vi stannade och fikade på vägen hem.


Väl hemma så dukade vi på balkongen i solskenet, det är så underbart att kunna sitta ute i solen och äta på kvällarna!

Det spirar och växer överallt, den här busken är väl vacker? Inte bryr jag mig om att pollenskiten slutligen tagit sitt grepp om mig. Jag nyser, ögonen kliar och snoren rinner men vad gör det när solen skiner och allt känns enkelt och mysigt?

Idag stod det grillspett på menyn och Darko trivs vid grillen, det är han och Fredde (Solsidan)! ;-)

När vi ätit klart så satt vi i solen och njöt en stund, barnen klättrade upp och ner på varsin stol som de skulle sola i och sen sprang de iväg och kollade nåt och så tillbaka igen. En go stund på kvällskvisten strax innan läggdax. Då, när man njuter som mest och tänker på hur härligt vi har det så händer olyckan. Natalie tar ett par steg, inte stressad eller nåt, bara går ett par steg men snubblar. Hennes ansikte liksom hackar mot hörnet på bordet, hack, hack, hack och min första tanke är såklart "hur illa blev det, jag kanske såg fel, hon kanske inte alls var emot bordet, det kanske gick bra, hoppas hoppas".

Det är som vanligt svårt att återge detta på bild. De mörka områdena som syns mest är hud som kasat ihop i små högar. Ungefär som när man drar med smörkniven i ett smörpaket och smöret lägger sig i en liten prydlig hög på smörkniven. Till höger om alla högar finns områden som är vitaktiga och det är där som huden nu fattas.

Plötsligt var den underbara dagen inte så underbar längre och jag minns bara att hon ätit dåligt och klagat på munnen, att pollenallergin är skitjobbig just nu och att Natta har en radda sår i ansiktet. Istället hade jag kunnat minnas en underbar dag i solskenet med familjen. Skitsjukdom.

Hon läker väldigt bra vår tappra tjej, speciellt i ansiktet, så det är ingen fara på så sätt. Men det är så trist. Jag vill också kunna slappna av och njuta utan att passa henne för alla olyckor hela tiden men det går inte för då händer sånt här.