Olyckor, trots och konkurrens

Natalie i sin nya fina mössa sydd av en fantastisk tjej som syr och säljer dem till förmån för EB föreningen! Du hittar mer info om mössorna på http://madebyjinna.blogspot.se/ . Idag tog Natalie på sig halsband, armband och handväska när vi skulle iväg... tjejigaste tjejen just nu. Och helst ska hela världen vara lila. Hon vill ha lila tänder, lila hus och lila mamma... ha ha!

Idag följde jag och Natalie med på Hugos fotbollsträning. Det är inte så ofta vi gör det eftersom det är lite klurigt att gå dit med Natalie. Förutom att hon inte kan vara stilla så länge så är vi rädda att hon ska springa ut och krocka med ett barn eller få en fotboll på sig. Hon krockade inte med några barn idag men hon smög sig upp bakom Darko vid ett tillfälle när han inte märkte att hon kom vilket gjorde att hon på något sätt skadade sig på hans sko, hon fick en blåsa på ena fotens utsida. Så typiskt. 

I en och en halv timma tjatade jag på henne, sprang efter och fångade in osv. När jag sedan slutade för att träningen var över och jag tyckte hon kunde få röra sig lite mer så är olyckan framme direkt. Det är inte roligt men man måste tyvärr begränsa ett barn med EB mer än man vill. Vi försöker dock resonera med henne för att få henne att tänka själv så vi kan släppa så mycket det går. Dagens lärdom är att man inte smyger sig på någon bakifrån för då kan den personen inte veta att man är där. Inte så lätt att förstå när man är 3,5 år gammal. Då ska ju allt bara vara bus hela tiden.

Efter träningen stack vi och kollade på pjäxor till mig. Jag brukar hyra utrustning när vi är i fjällen men har alltid problem att hitta pjäxor som fungerar. Förutom att jag får skavsår av allt så får jag väldigt lätt ont i vaderna av pjäxkanten. Sortimentet var inte på plats helt och fullt någonstans så jag hann bara prova en pjäxa som var ganska okej, jag köpte den inte. Det jobbiga med shoppingturen var att Natalie inte var på humör för affärer. Hon trotsade järnet på det ena efter det andra stället och till slut kände vi att det var ohållbart. Jag gick ut med henne medan Darko och Hugo handlade klart. DÅ fick vi tidernas utbrott kan jag lova. Jösses så arg hon var. Men men. Fördelen är att nästa gång när vi säger att hon måste uppföra sig för annars får vi gå ut ur affären så tror jag hon lyssnar.... :)

Jag har fått konkurrens om favoritglassen!

Avslutningsvis vill jag säga att idag går mina tankar extra mycket till goda vänner som har det tufft. När ens barn säger att hen önskar att hen skulle dö pga sin sjukdom... Ja jag vet inte vad jag ska säga. Tårarna rann på mig när jag hörde detta. Vi tänker på er! EB är en jäkla skitsjukdom.