Goaste brorsan är i farten igen... :)
Idag har vi njutit av en ledig dag helt enkelt, låtit allt ta den tid det tar. Så himla skönt! Vi gick på Allum och shoppade i flera timmar och då var vi ändå bara i två affärer förutom Ica, men vi hann också med både lunch och fika.
Jag fick ett presentkort på en sportaffär som morsdagspresent med en hint om att jag skulle köpa löparskor. För mig som "hatar" att springa är det kanske lite konstigt men faktum är att efter att ha gått vårruset i rask takt sa jag att det vore kul om jag orkade springa vårruset nästa år. Det tog min käre make fasta på och nu tycker han att vi borde sikta på Göteborgsvarvet. Det känns inte särskilt sannolikt för min del men man ska aldrig säga aldrig...
Ikväll åt vi något som vi aldrig tillagat förut men garanterat kommer göra igen; sesamfrö-stekt sejfilét med sparrisrisotto - mumma! Ungarna åt bra och till efterrätt fick man jordgubbar. Natalie stoppade glatt i sig den sista biten på sin tallrik och sa sen "meja jobbobba" men det var slut. Hon skrek nej rakt ut och sen kom det krokodiltårar. Finaste brorsan Hugo reste sig, gick till diskbänken och tvättade av en vindruva och gav henne. Han fick ett stort leende tillbaka genom tårarna och krisen var över. Bättre storebror än Hugo kan man nog inte ha, jag hoppas de kommer ha stort utbyte av varandra under många år framöver!
Jag fick ett presentkort på en sportaffär som morsdagspresent med en hint om att jag skulle köpa löparskor. För mig som "hatar" att springa är det kanske lite konstigt men faktum är att efter att ha gått vårruset i rask takt sa jag att det vore kul om jag orkade springa vårruset nästa år. Det tog min käre make fasta på och nu tycker han att vi borde sikta på Göteborgsvarvet. Det känns inte särskilt sannolikt för min del men man ska aldrig säga aldrig...Ikväll åt vi något som vi aldrig tillagat förut men garanterat kommer göra igen; sesamfrö-stekt sejfilét med sparrisrisotto - mumma! Ungarna åt bra och till efterrätt fick man jordgubbar. Natalie stoppade glatt i sig den sista biten på sin tallrik och sa sen "meja jobbobba" men det var slut. Hon skrek nej rakt ut och sen kom det krokodiltårar. Finaste brorsan Hugo reste sig, gick till diskbänken och tvättade av en vindruva och gav henne. Han fick ett stort leende tillbaka genom tårarna och krisen var över. Bättre storebror än Hugo kan man nog inte ha, jag hoppas de kommer ha stort utbyte av varandra under många år framöver!
Kommentarer